Flyttstädning pågår

Just nu packar vi för fullt och rensar. Det är inte mycket kvar i klassrummet, varken i skåp eller på väggar. Men flytten går inte på riktigt förrän efter skolavslutningen!

När eleverna börjar 2:an kommer vi att hålla till en trappa upp. Klassrummen ligger vägg i vägg med varandra med en dörr emellan, så vi behöver inte gå ut i korridoren för att ta oss mellan rummen (som nu när rummen ligger mittemot varandra).

Förutom vi, kommer även de blivande 1:orna (två klasser) och en 3:a att vara på samma våningsplan. Vi har också skolbiblioteket i närheten av våra nya klassrum!

Sj-memory

Varje elevpar får ett ord som låter "sj" i början av ordet.
Ord med "sj-ljud" kan stavas på olika sätt, t.ex. sk.

Eleverna får ett ord på en skylt. Två och två berättar de vilket ord de fått och håller upp skylten så att de andra kan se hur det stavas. Vi vet att just alla dessa ord låter "sj" i början, men elevparet måste berätta hur just deras ord stavas, t.ex. med "sk". Därefter grupperar vi de olika sätten att stava. Eleverna lägger ut skylten på golvet tillsammans med andra ord som stavas likadant i början. Vi kan också konstatera att vissa stavningar är vanligare än andra. Ord som låter "sj" kan stavas sj, sk, skj, stj, ch och sh (även sch, men vi hade inga skyltar med sådana ord!).

Därefter får eleverna en varsin lapp att rita en bild till sitt ord.

Elevpar som illustrerar till ordet skjul.

Färdigt att spela memory med: Ord med tillhörande bild!

Bilder med grön bakgrund ska vi använda i en annan skrivöning.

Syfte:

• Lära in stavningen med hjälp av fler sinnen: Läsa ordet, samtala om ordet, lyssna på och se andras ord, se ordet framför sig på skylten, samtala med sin kompis om hur man kan rita ordet, rita och måla ordet.

Sagor i häfte

Klasserna har ett häfte med alla elevers sagor i.

Nu har vi jobbat med ord som inte stavas som de låter; ord som låter ng, j och tje. Orden kan låta lika, t.ex. jul och göra låter båda j i början men stavas på olika sätt.

Eleverna skrev sagor tillsammans med en kompis. I sagorna försökte de skriva så många ord med ett visst ljud, som de bara kunde. Nu har vi sagorna samlade i ett häfte, så att elverna kan läsa sin egen och andras om och om igen.

Imorgon avslutar vi med att skriva sj-sagor på datorn. Då blir det nog många sagor innehållande skäggstubb, sjuor och stjärnor!


Efter lunch har vi tyst läsning på schemat. Här läses j-sagor.
Det är populärt att läsa klassens egenproducerade texter.


Syfte:

• Vi skriver för att andra ska läsa (inte för att lägga texten i en låda).
• Motivera till rättstavade ord (andra ska läsa och förstå din text).
• Läsa elevnära texter (eleverna använder sig av ord som är vanliga för dem och har innehåll som är intressant för dem).
• Ta del av andras texter.
• Stärka självförtroende när andra läser ens egen text.

Mattespel i tregrupper

En gång i veckan har vi "tregrupper" Där har vi delat in eleverna från våra två klasser i just tre grupper och de får gå runt på tre olika ställen och har tre olika aktiviteter. (Varje pass är 40 min.)

Biblioteket är ett, data ett annat och matematik eller musik det tredje. Denna vecka fick de som hade matematik välja något de tycker är roligt ur vårt "matteskåp". Här följer några exempel på vad eleverna gjorde:

Först till hundra!

Pengaspelet - först till hundra. 

Här behövs pengar, en tärning och varsin spelplan.

En elev börjar att slå tärningen och får lika många enkronor som tärningen visar och lägger dessa på sin spelplan. Sedan får nästa deltagare slå tärningen och ta pengar osv. Det får bara ligga upp till 9 enkronor i entalsrutan för sedan måste de växla.

Geobräde.

Geobräde.
Gör olika figurer, månghörningar, med hjälp av gummisnodd på geobrädet (träbit med spikar).

Klossar.

Bygga och konstruera efter ritningar, eller hitta på själv, är populärt. Det kan bli, som här, ett högt torn.

Målarmatte.

Målarmatte.
Eleverna väljer ett talområde, räknesätt och en bild som de vill färglägga. I bilden finns det tal som de måste räkna ut svaret på för att veta vilken färg just det talet har.

Spel med tärningar.

Det fanns olika tärningsspel att välja på.

Målarmatte.

Målarmatte - "hönsgården".

Kuben.

Kuben - lite knep och knåp. Det är olika pusselbitar som går att bygga ihop till en kub. 

Snottra.

Snottror eller nycklar.
Här tränar de tabeller som är "självrättande". Man snurrar ett snöre runt nyckeln och räknar samtidigt och sätter man snöret på rätt svar så följer snöret mönstret på baksidan. Men sätter man snöret på fel svar så syns det tydligt på baksidan och då kan man bara försöka igen.

Syfte:

• Träna de fyra räknesätten genom samarbete och lek.
• Träna problemlösning.
• Automatisera olika räknesätt (kunna säga svaret snabbt, utan att räkna efter).

Kul med kulor

Den här veckan har eleverna spelat kula utomhus på idrottslektionen.

Idrottsläraren har instruerat hur två olika lekar går till:

Den ena leken går ut på att fem personer i tur och ordning ska försöka putta ner en kula i ett litet grävt hål. Om man missar låter man bara kulan ligga kvar på marken och så är det nästa spelares tur. Den spelare som prickar hålet får alla missade kulor som ligger på marken.

Varianter på leken där man räknar och tränar 10-kamrater gjordes också:

Eleverna spelar två och två med fem kulor var. Då tränar de 10-kamraterna samtidigt som de spelar.

Den andra leken går ut på att pricka en liten kulpyramid. Den som lyckas får kulorna i pyramiden.

Syfte:

• Ta instruktioner om lekar.
• Vänta på sin tur.
• Lära om spelets regler.
• Samarbete.
• Få kännedom om lekar från förr i tiden.
• Träna tiokamrater.

Vi fortsätter med handstil

Så fort vi får tillfälle tränar vi handstil nu. Eleverna skriver i sina skrivövningshäften så att de blir alldeles trötta i händerna!

Brådska gör sig inget besvär. Det är noggrannhet som gäller, annars får suddgummit jobba hårt. Vi pratar mycket om att det måste gå att läsa det man skriver.

Det är viktigt att hålla pennan rätt, i "pincettgreppet". Specialläraren har låtit ett par elever få ett penngrepp i gummi som de trär på pennan. Det hjälper eleven att hålla pennan rätt, tills de är vana och det inte blir lika ansträngande att skriva.

 

Pennorna glöder

Vi skriver för hand och det går som en dans! Men vi suddar, suddar och suddar också. Och då blir det bra till slut.

Efter mycket fokus på bokstävernas ljud, stavning av ord och skapande av meningar med punkt och stor bokstav, fokuserar vi nu på själva formandet av bokstäverna.

Nu är det väldigt viktigt att eleverna är noggranna. Slarvar de när de skriver kanske ingen kan läsa vad som står och då försvinner ju själva syftet!

Eleverna har streckade linjer i ett skrivövningshäfte där de tränar på en bokstav i taget. Vi liknar de tre linjerna vid ett hus. Bokstäver som t.ex. c och e håller sig på mittenvåningen, medan t.ex. g och q stäcker sig ner till källarvåningen. Bokstäver som t.ex. d vill ända upp till vinden. Vi är också väldigt noga med att de börjar på rätt ställe och gör linjerna i rätt ordning. (Inga bokstäver börjar nerifrån och går uppåt!) Förutom att vi visar eleverna en och en så har de ett bokstavsschema över hur formandet ska gå till.

Det formligen lös ur elevernas ögon när det förklarades för dem att vi kommer att vara väldigt noga och "stränga" när vi tränar handstil. Det var tydligen väldigt spännande! De förvarnades om att de kommer att få sudda mycket om inte bokstaven har skrivits på rätt sätt eller hamant på fel "våning". Det är ingen idé att skynda på och slarva. Många förekommer tillsägelsen om suddning under uppmaningen "Sudda om du inte själv är nöjd!".

Eleverna är så duktiga och motiverade! De tycker att det är så roligt! Det gör oss ännu gladare över att vi bestämde oss för att börja med handstil nu. Med facit i hand så kanske vi hade kunnat börja ännu tidigare, men vem vet om de varit lika motiverade då.

Ett fin reflektion från en elev:
"Vi har gjort mycket roligt i skolan, men det här är ett av det roligaste!"

Gittan och fårskallarna

Idag skippade vi fredagsdicot för Gittans skull. Vi tittade på en "läs-med-saga" med Pija Lindenbaums bok Gittan och fårskallarna. Berättelserna är animerad, med bilder från boken som rör sig litegrann. När berättarrösten läser texten markeras ordet på textremsan så att eleverna lätt kan hänga med i läsningen.

"Läs-med-sagor" streamar vi genom skolans mediecentral.

Mysig och rolig berättelse om Gittan som är på semester och träffar fårskallarna som bl.a. äter gamla plåster från sanden.

Syfte:

• Läsa

NTA avslutning

Att undersöka fyra olika vätskor var det avslutande uppdraget i vårt tema "Fast och flytande". Eleverna fick vatten, lim, olja och schampo som de skulle jämföra med varandra och hitta dess egenskaper. Alla sinnen utom smaken var tillåtna.

- Sniff, sniff... Hur luktar det här?

Allt ska dokumenteras i en egen journal.

- Känn på det här!

Vi hade en "Droppkapplöpning" med våra vätskor. Vilken droppe rann snabbast nerför ett vaxat papper?

Här är dropparna. De hade lite olika form när de gick till start!

Vad händer när vi blandar vatten och någon av de andra vätskorna? Här gör eleverna en förutsägelse, häller i den valda vätskan och blandar sedan om. Alla tre stadierna ska illustreras.

Syfte:

• Att följa instruktioner.
• Att undersöka på olika sätt.
• Att göra iakttagelser och beskriva olika egenskaper hos vätskor.
• Att göra förutsägelser.
• Att samarbeta och resonera.

Tiotal och ental

Vi har diskuterade likheter och skillnader med ental och tiotal både praktiskt och muntligt.

Här är  talkamraterna bra att kunna. Kan man 2 ental + 3 ental = 5 ental, då blir 2 tiotal + 3 tiotal = 5 tiotal mycket lättare.

Matte i slutet av terminen

Så här i slutet av terminen försöker vi arbeta färdigt i vår mattebok, det vi har gjort praktiskt under terminen.

Vi har bla arbetat med problemlösning och klockan. Vi  har arbetat med detta både inne och ute. Sedan är det bra att befästa de kunskaper man fått och arbeta med det i matteboken. I boken ska man också läsa och förstå vad som ska göras.

Vi har också arbetat med talraden på olika sätt. Vi har "gått" den, sjungit den, lagt den med olika material, hoppat i den mm.

Syfte:

• Att läsa och förstå.
• Att befästa sina kunskaper.
• Att kunna tänka abstrakt.

Månadsbrev juni

Onsdagen den 13 juni är det skolavslutning i kyrkan kl. 8.15-9.00. Föräldrar eller andra närstående är välkomna, men högst två vuxna per elev (+syskon som får sitta i knä). Vi träffas kl. 8.00 utanför porten. Har eleven fritids på morgonen promenerar de till kyrkan ca kl. 7.30. (Kontakta fritidspersonalen för exakt tid!)

I kyrkan kommer alla årskurser att framträda med varsin sång, samt sjunga några sånger gemensamt. Efteråt träffas alla ettor utanför kyrkan för att önska varandra en skön sommar. Detta blir en kort stund, eftersom vi måste frigöra parkeringsplatser till de som kommer i nästa sittning.

De barn som har fritids efter avslutningen går tillbaka till skolan tillsammans med personal.

Upprop måndagen den 20 augusti!

Kom ihåg!

1 fre v.22     

------------------------------------------------

4 mån v.23 Idrott ute (ej ombyte)

5 tis               Biblioteksböcker: Ta med alla böcker ni lånat!

6 ons             Sveriges nationaldag           

7 tor               Läsläxa till idag: s. 120-125. Ma-läxa (tabeller gult papper).

OBS! Extraläxa: Kompispapper från förskole- och fritidspedagogen.

8 fre

------------------------------------------------

11 mån v.24 Idrott ute (ej ombyte)

12 tis             Eleverna lånar biblioteksböcker och tar hem för sommarlån!

13 ons           Skolavslutning i kyrkan.

14 tor            Fritids för er som anmält

15 fre            behov av barnomsorg.

------------------------------------------------

18 mån v.25

19 tis            

20 ons          

21 tor            

22 fre

------------------------------------------------

25 mån v.26

26 tis            

27 ons

28 tor            

29 fre

Illustrationer till tje-sagorna

Nu har eleverna gjort illustrationer till sina sagor (med många ord som låter tje). De har också letat efter ord som har tje-ljudet och ringat in dem. Vilka härliga berättelser det blev!

De som har skrivit tillsammans ville sitta bredvid varandra och rita för att kunna hjälpa ovh visa varandra, om det blev svårt att rita. Samarbete. Lära av varandra.

Syfte:

• Rita en bild som passar till en viss text.
• Uppmärksamma tje-ord genom att leta efter dem i texten.
• Samarbete.
• Hjälpa och lära av varandra.

Vi skriver tje-sagor på datorn

Eleverna har skrivit korta tje-sagor innehållande så många ord som möjligt som stavas med k, kj eller tj. Vi inledde skrivövningen med att inspirera varandra. Ordskyltarna lades ut på golvet och så tipsade vi varandra om hur sagan kunde börja:

"Det var en gång en tjock gubbe som hette Kjell. En dag såg han en tjur som satt fast i en kittel."
"Det var en gång en tjej som hette Kerstin. Hon hade en käpp."

Nästa steg blir att ringa in alla ord som låter tje och göra en illustration till sin saga.

Kartsymboler på idrotten

Symboler från kartan.

Eleverna har nu varit ute på idrotten och tränat på att tolka en karta med hjälp av lek och symbolkort. De har lärt sig fyra olika kartsymboler på idrotten: Sten, höjd, hus och stig.

Syfte:

• Förstå och kunna använda en karta.

Memory med tje-ljud klart

Nu är elevernas tje-ljudsmemory laminerat och klart för användning. Alla kort ligger upp och ner på golvet. De plockar ett ord och en bild och ser om det blev ett par.

Eleverna är jätteduktiga att tolka orden och diskuterar tillsammans hur de ska kunna rita för att andra ska förstå vilket ord de menar. Bilderna blir så fina!

Några elever gjorde bilder, där ordet stod med, som klistrades upp på färgat papper (blått för tje-ljudet, rosa för j-ljudet och gult för ng-ljudet). Dessa ska sedan användas till skrivuppgifter, men först ska vi även gå igenom och göra sj-ljudet.



Tje-memory



Två och två med ett ord på skylt som innehåller ett tje-ljud. Här: käpp.
De ritar varsin illustration. Den ena bilden ska användas till tje-memory, den andra till en skrivuppgift så småningom.



Lektionen började med att eleverna fick lyssna efter ljud som läraren sa, t.ex. a-a-a. Om de hade det ljudet i sitt förnamn skulle de byta plats med varandra i samlingen. När alla hade fått byta plats minst en gång stoppade vi leken, eftersom alla då satt på en annan plats än de vanligtvis brukar. De ska jobba med den de sitter bredvid i samlingen och på det här sättet får de variation med en ny skrivarkompis.

Eleverna tilldelades en skylt per par. På skylten stod ett ord som innehöll ett tje-ljud, t.ex. tjuter, kjol, kyss. Paret fick berätta för de andra vilket ord de fått, visa ordet på skylten och berätta hur tje-ljudet stavas. "Det står kär och det stavas med k." Därefter ska de gruppera orden genom att lägga det i rätt grupp på golvet. Den här gången fick vi tre grupper: Ord som stavas med k, kj och tj.

Illustration till skylten med ordet "kind".

Eleverna ritar i par, men varsin bild till sitt ord. Den ena eleven har ordet skrivet på sin lapp. Den kommer till användning senare i en skrivuppgift. Den andra eleven har en tom lapp där den ska rita bilden. Den ska användas till ett tje-memory tillsammans med ovan nämnda ordskyltar.

Nu återstår att plasta in dem så att de blir tåliga för slit!

Syfte:

• Lära icke ljudenliga stavningar genom att uppmärksamma orden på ordskyltar.
• Repetera och träna icke ljudenliga stavningar genom lek: Spela memory.

Sluttampen i alfabetsboken

Så här kan det se ut i alfabetsboken:
Eleverna klistrar in dikten,
ringar in alla av en viss bokstav,
klistrar in den ordlista som de skrivit själva
och färglägger diktens bild.

Vi har nyss gått igenom alfabetets alla bosktäver (en i veckan sedan läsårets början), men vi är inte riktigt färdiga med våra alfabetsböcker. När elever har varit lediga eller sjuka kan de ha missat någon. Dessutom jobbar de olika snabbt, så det kan vara skillnad även om de har deltagit vid varje lektionstillfälle där vi jobbat med alfabetsboken.

Nu känns det skönt att få avsluta och bli färdig med sin lilla bok, även det nog kräver 1-2 lektionstillfällen till.

Eleverna går igenom sina böcker och ser efter om det fattas några dikter eller ordlistor. Kompletterar därefter.

Syfte:

• Kunna alla bokstäver.

Bokstäver med penna! Äntligen!

Nu har vi jobbat nästan ett helt läsår med ASL, Att Skriva sig till Läsning. Eleverna fick börja skriva på datorn, fastän många inte kände till bokstävers namn och ljud. Med hjälp av ett program som säger bokstavens ljud har de kunnat höra ljuden och på så vis skriva ord, meningar och längre texter. (Parallellt med detta har vi dessutom gått igenom en bokstav i veckan på ett mer traditionellt arbetssätt.)

Genom att använda datorn har vi  kunnat fokusera på vad man ska ha bokstäverna till, att de bildar ord som bildar meningar och som för fram ett budskap. Ingen elev har behövt kämpa med hur bokstäverna ska formas, utan har "bara" behövt tänka på vad de vill ha skrivet och stava det rätt så att andra förstår budskapet. Datorn har visat med hjälp av ett rött understreck och genom att uttala ordet felaktigt om det är felstavat. Eleverna har ofta suttit i par och kunnat resonera sig fram hur ordet egentligen ska skrivas för att bli rätt.

Enligt den här metoden börjar man forma bokstäver med pennan först i åk 2. Men det blir inte alltid som man planerat, eftersom  man gör metoden till sin egen. Framför allt styr eleverna hur man jobbar vidare. De har skrivit mycket på datorerna och utveckats fantastiskt.Många (fler och fler) gör redan egna små böcker skrivna för hand och med bilder till.

Så... Vi är där nu! Nu vill vi skriva för hand! Och nu vet alla vad man har skriftspråket till och de behöver bara lägga energi på formen (inte längre hur de låter, för det kan de ju redan).

Nu är det noga med att man inte slarvar när man skriver! Vi formar bokstäver uppifrån och ner. Bokstäverna ska stå på raderna, formen ska göras i en viss ordning (se nedan) och de ska inte vara någon tvekan om vilken bokstav det är: Ett a får inte se ut som ett u, för då kan det bli ett helt annat ord.



Pilarna påminner om  HUR man skriver gemener,
små bokstäver, rätt.




Skrivövning för att forma bokstäverna rätt.



På skoldatorerna har vi ett program där man (lärare och även elever så småningom) kan skapa egna skrivövningar. Bakom den text man skriver kommer stödlinjer, så att eleverna ser om bokstaven sträcker sig ända upp till "vinden" som k, l, h m.fl. eller ner i "källaren" som g, j, p m.fl.

Vi har inlett skrivövningarna med bokstäver som bygger på samma form (cirkel i medsolsriktning) som c, o, a m.fl. (enligt Erika Lövgren, läs mer i marginalen).

Uppvärmning före handstilsskrivandet:
Vi gör cirklar i medsolsriktning.

Så där ja!

Innan veckan är slut kommer alla elever fått påbörja att skriva handstil! Trots förvarning om att läraren kommer att vara noggrann och uppmaningar som "Gör om, gör rätt!" gillar eleverna verkligen att skriva för hand! "Idag vill jag gå till klockan fyra i skolan så att jag kan fortsätta med det här!"

Syfte:

• Kunna skriva läsligt för hand.