Sångsamling med Halloween-tema

Sångsamling i förra veckan (den sista dagen före höstlovet). Och visst märktes det att det snart är Halloween...

Jag är en vanlig vampyr.

Jag är en vanlig vampyr

Jag är en vanlig vampyr!
Suger ut blod tills jag spyr!
Huggtänder mina är vassa och fina
och suger som huggtänder ska, slurp, slurp!

Jag är ett vanligt skelett
helt utan muskler och fett.
Köttklumpar mina var ruttna och fina
och smakade maskarna bra, ha ha!

Och plötsligt har fyra verser.

Och plötsligt (vers 1 av 4)

Och plötsligt blev det mörkt i vårat hus och ingen kunde hitta något ljus.

Det knackade på vår ytterdörr men ingen vågade öppna för...

Ha, ha, ha, nu ska jag spöka för dig.

Ha, ha, ha, ropade någon till mig.

Ha, ha, ha, nu ska vi spöka ett slag.

Ha, ha, ha du och jag.

Information till föräldrar om vårterminens start

Mitt i höstlovet blickar vi framåt till nästa ledighet; jullovet.

Torsdagen den 20 december är höstterminens sista skoldag.
Fr.o.m. fredagen den 21 december t.o.m. fredagen den 4 december är det jullov. Ni kommer senare att få fylla i en lapp från fritids vilka dagar som ditt barn ev. behöver vara där.

Det har också precis blivit klart att vårterminens första skoldag, måndagen den 7 januari 2013, är en planeringsdag för personalen. Ingen skolundervisning då, alltså.

Detta innebär att vårterminen börjar tisdagen den 8 januari 2013. Om ditt barn behöver barnomsorg och ska vara på fritids på måndagen, kontakta biträdande rektor redan nu (se mail).

Höstlovsdagbok i skrivläxa

Dagbok med olika storlekar på raderna.
Eleverna väljer själva vilken de vill ha.

Nu väntar höstlovet för eleverna.

I åk 1 skrev vi många sagor som vi har samlat i häften. De finns tillgängliga i klassrummets bokhylla. Eleverna gillar verkligen att läsa varandras berättelser. Det är så kul att det eleverna skriver får en läsare och inte bara hamnar undanstoppat i en låda. Viktigt för självförtroendet och skrivglädjen!

Nu är det som sagt  dags för höstlov, men till veckan efteråt (torsdag=läxdag) ska eleverna lämna in en dagbok. Vi har vikt ett A4-papper på längden så att det blir fyra sidor att skriva och rita på. Som omslag tog vi ett färgat papper.

Eleverna kan berätta om något de gjort på lovet, helgen eller i veckan. Det behöver inte vara märkvärdiga saker, utan allt blir kul att läsa. Man kanske har lekt och haft roligt med någon kompis och kan skriva och rita om det.

När eleverna fått läsa upp sin dagbok för några klasskamrater samlar vi dagböckerna i bokhyllan, så att fler kan få ta del av dem.

Syfte:

• Berätta om sig själv.
• Skriva meningar, punkt, stor bokstav och stava rätt.
• Skriva med små bokstäver, gemener (utom i början av mening och namn).
• Skriva och rita en passande bild till texten.
• Läsa upp sin text för andra.
• Ta del av andras berättelser (lyssna och läsa).

Animals - djur flyttar in i lopporna

30 min engelska i veckan - ingen tid att spilla, med andra ord! Vi kom igång direkt med en ny engelsk sång som handlar om färger (eftersom vi jobbar med pappersloppor och färglägger dem).

Vi sätter upp sången på white boarden.

1. Läraren läser upp en rad i taget.

2. Eleverna härmar och säger samma sak.

3. Eleverna lyssnar om de känner igen något ord och så hjälps vi åt att översätta.

Vi sjunger sången några gånger.



Melodi "Blinka lilla stjärna".



Vi tittar i våra loppor och tycker att det är så tomt inuti. Eleverna berättar att de vanligtvis brukar skriva saker som man ska göra i lopporna, t.ex. "Krama en kompis!", "Hoppa på ett ben!". Om eleverna skulle skriva uppmaningar i sina engelska loppor skulle det vara svårt för läraren att hinna gå runt till alla och berätta vad olika fraser heter på engelska. Vi bestämde att vi skulle skriva olika djur, animals, istället.

Eleverna får se på olika bilder och namn på djur. En del av djuren känner elverna till namnen på sedan tidigare, andra är nya bekantskaper. Läraren går runt och berättar hur orden uttalas, om eleverna inte vet.

Eleverna väljer djur och skriver och ritar i loppan.
Eleverna får även tips på hur de kan rita själva djuret.
Det kan vara svårt att rita en räv bara ur minnet, sådär!

Materialet med djuren är hämtat från www.gratisskola.se
(Senare kommer vi att klippa sönder det inplastade materialet och använda oss av det som spel.)

Varje bänkpar har ett djur-ark mellan sig där de kan välja djur till loppan.
De kan också välja från andra bänkpars bilder eller skriva djur som de redan kan.

Eleverna skriver texten i den översta triangelformade delen.
Under texten ritar de en bild som passar.

När man har skrivit och ritat är det dags att färglägga!

Som vanligt behöver eleverna olika mycket tid för att göra klart. Några blev klara, men eftersom lektionen inte är så lång så får de flesta fortsätta senare, t.ex. på ett "Göra klart"-pass. Nu har de i alla fall kommit igång och vet hur de ska göra!

Nästa gång ska vi träna på att uttrycka oss på engelska, så att vi kan leka med lopporna!

Syfte:

• Uttala engelska ord rätt (genom att säga efter tillsammans).
• Översätta engelska ord och lista ut vad meningarna kan betyda.
• Lära sig av klasskamraterna genom att lyssna på dem när de översätter.
• Sjunga för att lära in på ett lekfullt sätt med fler sinnen.
• Känna igen och stava engelska ord genom att skriva av från bild-arket.
• Skriva och rita för att befästa orden.
• Diskutera ord och bild med bänkkamraten.

Utvärdering och reflektion

Fredag = Utvärdering!
Vi går igenom veckan: vad vi gjort och tar upp olika saker som vad vi lärt oss, om det var något vi vill göra mera av, något som var svårt osv...

Denna vecka pratade vi om varje sak i planeringen; vad vi gjorde och vad vi lärde oss när vi arbetade.

Några saker från vår planering i Röda tråden:
Mystiska saker
Samband
Volym
The Colour Song

Varje elev får tänka till själv och sedan tar vi upp det i helklass så att alla får höra bra exempel på vad de lärt sig.

Läraren skriver början av meningen på tavlan för att stödja eleverna när de utvärderar och reflekterar i Röda tråden.

"Jag har lärt mig vad volym är. Det är när man mäter hur stora saker är inuti. Man mäter i dl och l."
"Jag har lärt mig en engelsk sång med färger och då lärde jag mig vad några färger heter på engelska."

I reflektionsrutan handlade det idag om; Hur är JAG som kompis?

Syfte:

• Att återberätta.
• Att lyssna och lära av varandra.
• Att fundera på vad JAG kunde redan och vad JAG har lärt mig.
• Fundera över hur man lär sig.
• Att fundera på hur JAG är tillsammans med andra.

Månadsbrev november

Här är månadsbrevet för november! Rödmarkering av ord innebär en ändring av det månadsbrev som skickats hem till föräldrar (mail).

Nu är simträningen på badet slut. De elever som behöver träna mer på 50 m bröst- och 25 m ryggsim får göra det privat.

I åk 6 är kunskapskravet att eleverna ska kunna simma 200 m bröst- och 50 m ryggsim.

Ingen matsäck på onsdagarna längre! Väder och tillfälle får styra om/när vi har utomhusundervisning. Oavsett när det blir, så är det alltså utan matsäck.

Ev. ändringar inför kommande skolvecka, står under ”Kom ihåg” i Röda tråden. Då uppdaterar vi även månadsbrevet här på bloggen.

Till läsläxan, i Ottos klass, hör ibland skrivuppgifter till kapitlet. Eleverna behöver inte göra dem.

Vi arbetar mycket med läsförståelse i skolan. Låt gärna barnet berätta handlingen när ni läser hemma! Ställ också frågor som inte syns i texten, t.ex. ”Varför tror du…?”, ”Hur skulle du ha gjort?”.

Observera att eleverna även har en skrivläxa till 8 november!

1 tor v.44 HÖSTLOV Fritids för de elever

 2 fre som anmält behov av barnomsorg.

------------------------------------------------

5 mån v.45 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.

6 tis             

7 ons

8 tor Läsläxa Ottos bok kap 8, matteläxa och

         höstlovsdagbok. Biblioteksböcker.

9 fre

------------------------------------------------

12 mån v.46 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.

13 tis           

14 ons

15 tor Läsläxa Ottos bok kap 9 och matteläxa.

       Biblioteksböcker.

16 fre

------------------------------------------------

19 månv.47 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.

20 tis           

21 ons

22 tor Läsläxa Ottos bok kap 10 och matteläxa.

       Biblioteksböcker.

23 fre

------------------------------------------------

26 månv.48 Idrott inne (ombyte). Röda tråden.

27tis            

28 ons

29 tor Läsläxa Ottos bok kap 11 och matteläxa.

       Biblioteksböcker.

30 fre

Volym

-Volym, vad är det? Är det någon som har hör ordet volym och är det någon som har använt sig av det?

- Ja, när jag lyssnar på musik.

- Ja, du (fröken) brukar ju säga att vi ska dra ner volymen när vi pratar för mycket!

- I bilen drar vi alltid upp volymen.

Det var många bra förslag på denna fråga och allt är ju rätt! Vårt språk är däremot inte alltid lätt att förstå när orden har flera betydelser.

Läraren visar olika kärl och undrar om eleverna känner igen dem.

-Till bakning, syltkokning, juiceblandning...

Volym kan också betyda ett mått på en tredimensionell kropps innehåll, d.v.s. hur mycket ett kärl kan innehålla.

Vi uppskattar olika föremåls volym med hjälp av en mjölkförpackning.

-Rymmer de mer eller mindre än en liter?

Vi mäter sedan kärlen med ostandardiserade enheter som olika muggar och ser då att detta blir lika tokigt som när vi skulle mäta en sträcka med våra fötter. Vi måste ha lika mått för att förstå varandra.

Vi mäter samma kärl igen, men med dl-mått.

Syfte:

• Att förstå begeppet volym.

NTA uppdrag 6

Efter att ha blandat tre fasta ämnen, grus, toalettpapper och salt, med vatten och observerat dessa under veckan som varit så ska eleverna nu separera dessa från varandra.

De har använt sil för att separera två fasta ämnen, som blandats i ett annat uppdrag, och nu ska de få använda sig av två andra metoder: filtrering och avdunstning.

Eleverna upptäcker att grus och papper är lätt att få tillbaka som det såg ut från början. Men saltet...
- Hur ska vi separera något som inte syns?
- Det är ju "bara" vatten i bägaren, saltet har försvunnit ut i luften!

Eftersom NTA-uppdragen bygger på varandra samtalade vi om vad vi har gjort hittills. Om inte vi kan ta bort saltet ur bägaren så kan vi ta bort vattnet i stället, alltså avdunstning.

Syfte:

• Att lära sig olika sätt att separera blandningar och lösningar.
• Att återkoppla till "gamla" uppdrag.
• Att samarbeta.
• Att göra förutsägelser.

Glyf

Ordet glyf kommer av hieroglyfer och syftar på en bild som kan tolkas av dem som känner till koden eller nyckeln.

Nyckeln eller koden till det här trollet är sådant att de ska beskriva sig själva.

GLYFNYCKEL
Ålder - antal hårstrån (t.ex. om man är 8 år ritar man 8 hårstrån på huvudet)
Flicka - grön
Pojke - gul
Antal syskon - ränder på svansen
Favoritfärg - ögonfärg
Favoritfrukt - figur på tröjan
cirkel-äpple   rektangel-banan   hjärta-päron   halvmåne-vindruvor   triangel-apelsin
Humör - hårfärg
röd-arg   gul-sur   blå-ledsen   brun-glad
Födelsemånad - antal örhängen

Namnet på eleven som gjort bilden står på baksidan.
Utifrån informationen på bilden ska de andra kunna gissa vem det är.

Kan man koden eller nyckeln till dessa bilder blir de lätta att tyda och vi ser vem som är vem.

Syfte:

• Att tolka och använda symboler.

Automatisering på datorn - hemma eller i skolan

I skolan presenterar vi olika strategier för huvudräkning. Vi vill att eleverna ska automatisera (kunna svaret, utan att behöva räkna på fingrarna), för att inte belasta arbetsminnet när de ska räkna ut en matteuppgift.

En tankemodell i addition kan vara att man "tar störst först", t.ex. 2+7 blir 7+2. En annan är att kunna tiokamraterna (tal som blir 10 tillsammans). Eleverna ska kunna använda strategierna t.ex. när det rör sig om större: 7+3=10 och 70+30=100. Om man vet att 6+4=10, då vet man också att 16+4=20, eftersom det bara är att lägga på ett tiotal.

Att automatisera kräver mycket repetition. Träna gärna en stund hemma! Det ger resultat!

Vi har tidigare tipsat om övningar och spel på datorn. Här kommer ännu ett (som vi i vår tur har fått från en elev och förälder):



www.mattemastaren.se

Övningar med olika nivåer.

Syfte:

• Repetera.
• Automatisera.
• Leka och lära.
• Utmana sig själv. 

Mystiska saker

Det har kommit ännu ett brev från detektiven Sally Smart, som behöver elevernas hjälp att lösa ett uppdrag. Hon vill att varje elev skriver ett brev tillbaka.

Vi börjar med att gå igenom några ord som t.ex. brottsplats, ledtrådar. Vilka är elevernas erfarenheter kring brev? Har de skrivit brev? Fått brev? Varför skriver man brev? Vad ska man tänka på när man skriver brev?

Vi går igenom:

1. Olika hälsningsfraser som t.ex. Hej! (och varför det passar med ett utropstecken efteråt).

2. Innehållet i brevet (själva syftet med varför man skriver brev, vad man vill berätta).

3. Olika hälsningsfraser som t.ex. Hälsningar (och när det passar med Hej då!, Kram o.s.v)

4, Datum. Vi pratar ofta om hur man kan skriva datum på olika sätt. Den här gången valde vi att skriva 23/10 -12 för att få variation.

Vi har gjort skrivpapper med rader som underlättar för de som tycker att det är svårt att skriva smått.
Eleverna väljer själva vilket som passar dem bäst.

Hoppsan, det verkar som om Eric Saade är misstänkt...

Eleverna fick två lektionspass på sig att skriva brevet. De skulle utifrån några ledtrådar föreställa sig vad som kan ha hänt på brottsplatsen.

Under det första passet går läraren runt och stöttar elever att komma igång och förklara uppgiften för de som behöver det.

På det sista passet, när många börjar bli klara, försöker vi hinna ge respons till eleverna. Vi kollar att de har skrivit tillräckligt och tittar på stavningen. Vi hjälper också eleverna att sätta ut punkt och stor bokstav på rätt ställe.

Eleverna läser upp sina brev för varandra.
Kan de läsa sitt eget brev?
Förstår kompisen?

Eleverna läser upp sitt brev för en kompis. Sedan lyssnar de på när kompisen läser upp sitt brev.

Syfte:

• Läsa och förstå.
• Använda fantasin utifrån ledtrådarna.
• Skriva ett brev efter en viss form.
• Skriva läsligt för sig själv och andra.
• Använda stor bokstav och punkt på rätt ställe.
• Stava rätt.
• Förbättra texten efter lärarens respons.

Samband

Att se och utnyttja mönster och samband är det som krävs för att kunna förstå och använda effektiva och smarta strategier i matematiken.

Många elever ser det och uppfattar detta på egen hand. Det de måste träna på är att sätta ord på det också. Andra elever räknar bara på och ser inte några samband alls om det inte tydligt påpekas för dem.

Här får de arbeta med att beskriva olika samband de tidigare mött och som är viktiga för att underlätta fortsatt lärande i matematik.

Eleverna får inte bara säga svaret utan de måste berätta hur de tänker. Alltid är det någon som får en liten ny infallsvinkel hur den kan tänka.

Syfte:

• Att se samband + och -
• Att använda sig av de kunskaper man har som tex talfamiljer
• Att lyssna till sina kamraters förklaringar
• Att "tänka till" om  hur man tänker

Aningen mer engelska i lopporna

När eleverna kommer in i klassrummet står det Colours på tavlan. Läraren frågar om någon vet vad vi ska prata om idag och genast räcker någon upp handen och säger "färger". Eleverna kan redan så många färger, så de får lära av varandra. De räcker upp handen och säger färgen, t.ex. green. Läraren skriver färgen på tavlan och frågar eleven som räckte upp handen, vad den heter på svenska (green = grön). Vi fortsätter att fylla på tills de inte kommer på fler färger.

Sedan använde vi oss lite utav omvänd psykologi. Läraren sa lite avvaktande att hon tänkte på en sak som de egentligen inte behövde lära sig nu, eftersom de bara går i 2:an... Då blev eleverna verkligen på hugget och ville promt veta vad det var. Läraren höll upp en ljusgrön och en mörkgrön penna och berättade att det faktiskt heter light green och dark green. Light betyder ljus och dark betyder mörk. Detsamma kan man säga om andra färger, t.ex. blått; light blue, dark blue.

Eleverna säger färgerna på engelska och svenska, läraren skriver på tavlan.

Sedan var det dags att skriva åtta av färgerna på lopporna med en blyertspenna. "Kom nu ihåg att ni INTE behöver skriva light eller dark, det räcker så bra med själva färgen..." vilket fick till följd att många verkligen ville skriva light och dark! Därefter fick eleverna hämta färgpennor och färglägga flikarna, runt om där de skrivit färgen.

Kan man bli annat än glad när man ser de här färgrika fina lopporna?!

De elever som blev klara fick färglägga själva utsidan på loppan. En del gjorde ögon så att loppan ser ut som ett djur, andra gjorde mönster.

Personliga loppor ska ha personliga utseenden!

Nästa gång ska vi skriva inuti lopporna!

Syfte:

• Lära sig att namnen på olika färger på engelska.
• Kunna uttala namnen på olika färger rätt.
• Kunna känna igen hur färgerna på engelska stavas.

Mattetabeller i läxa



Hemläxa där man räknar lite varje dag under fem dagar.
Tabellträning på bilden: "Lilla plus" där svaren blir högst 10.

Nu är mattetabellerna omgjorda. Vi har slängt om talen och nu går de nya tabellerna hem denna vecka. Eleverna tränar sin egen tabell hemma genom att göra en spalt varje dag. Just för tillfället finns det fyra olika tabeller; lilla plus, lilla minus, stora plus och stora minus. Det kommer också att delas ut multiplikationstabeller så småningom. Vilken tabell som skickas hem med barnet, beror på vilken den behöver träna på.

Syfte:

• Att träna lite varje dag (eleven gör 1 den första dagen, 2 den andra dagen o.s.v).
• Att automatisera ett talområde.
• Att underlätta fortsatt matematik.

Sångsamling FN

Fredagens sångsamling, tillsammans med åk 1, gick i FN:s tecken. Här är ett par sånger:

Bildstöd till texten. Skyltarna hålls upp när vi sjunger, så att eleverna kan känna sig säkra på texten.

När jag sitter i min lilla vrå

tänker jag för mig själv då och då...

(Bild 1) Varför ska männskor slåss? De gillar att kriga förstås!

(Bild 2) Är det ett liv man har när man bor på en trottoar?

(Bild 3) Kan det va´ riktigt rätt att aldrig få äta sig mätt?

(Bild 4) Att alla män´skor kan försöka att älska varann.

Bildstöd till "Barn i alla länder".

Barn i alla länder vill att det ska bli fred.
(Bild 1) Vi vill ha en värld där män´skorna skrattar och ler.

(Bild 2) Vi vill vara med att skapa fred på vår jord.

(Bild 3) Vi vill hjälpas åt att hålla fred med varann.

Tangram i matteboken

Eldorado mattebok.

Här är det full kreativitet när det var dags att bygga med tangram i matteboken. Eleverna sitter gärna på vår matta när de vill hjälpas åt. Det blir mycket diskussioner kring byggandet.

Syfte:

• Att befästa det man lärt sig genom att upprepa i matteboken.
• Att samarbeta.
• Att sätta ord till sina tankar och olika matematiska begrepp.

Pappersloppor - snart på engelska



Vi viker tillsammans, ett steg i taget.

 En morgon för ett par veckor sedan, på väg till engelsklektionen, möttes vi av några av våra elever i korridoren. Någon hade en loppa som de vikt och då tändes idén att vi naturligtvis måste använda oss av dessa härliga papperssaker i undervisningen!

Idag var det dags! För att värma upp inför vikandet sjöng vi två sånger "Head shoulders, knees and toes" och "Chest, elbows, arms and hands" (med samma melodi) och gjorde rörelser till.

Vid starten för lopp-vikandet visade en snabb handuppräckning att alla faktiskt inte hade vikt loppor tidigare.

Eleverna fick ett teckningspapper (något tjockare och stadigare än vanligt kopieringspapper). Sedan vek vi ett steg i taget och passade även på att repetera de geometriska formerna.

Läraren frågar - eleverna instruerar varandra med handuppräckning.
1: Läraren håller upp papperet (A4). Vad är det här för form? Rektangel!
2. Hur gör vi nu? Tar hörnet och viker det uppåt så att kanterna kommer mot varandra!
3. Klipp bort den här biten som är över!
Vad ser den här figuren ut som? En triangel!
Om vi viker upp den då? En kvadrat!
4. Vik hörn mot hörn åt andra hållet!
5. Vik upp igen till en kvadrat och vik sedan hörnen in mot mitten!
6. Vänd på den så att baksidan kommer upp och vik hörnen in mot mitten!
7. Klar! Man kan vända och vika lite till för att mjuka upp loppan!



Så fina, trots att de ännu inte har några färger alls.
Flera elever ville gärna fortsätta att göra
mini-loppor av pappersbiten som blev över!

 Sedan var det dags för provkörning! In med båda pekfingrarna och tummarna under loppan. Varannan gång drar eleverna isär loppan så att den gapar emot och varannan gång i sidled. Inte helt lätt för alla med finmotoriken! Inte helt olikt penngreppet! Bra att  träna på!

Vi räknar högt tillsammans och gör tillhörande handrörelser: One, two, three, four... ända upp till twentyfive.

Eleverna skriver sitt förnamn eller sina initialer under loppan, där vi stoppar in fingrarna.

Där tog tiden och lektionen slut! Fortsättning följer om hur våra loppor ska bli engelska. Just nu är de bara fina och vita.

Syfte:

• Repetera sångerna på engelska.
• Befästa de engelska orden (kroppsdelar) genom att göra rörelser till sångens ord.
• Sjunga tillsammans och uttala engelska ord högt, så att eleverna tränar på uttalet och blir bekväma med att uttrycka sig i engelska.
• Lära av varandra: Lyssna på klasskamraters instruktioner om hur man viker.
• Ge muntliga instruktioner (Uttrycka sig med ord och begrepp när man förklarar - inte bara genom att visa med händerna).
• Aktivera och göra eleverna alerta genom att de ska förklara för varandra (om de bara ska lyssna på läraren får de en mer passiv roll).
• Träna finmotorik (penngreppet!): Vika, klippa och kunna ändra så att loppan öppnas i olika riktningar.
• Repetera de engelska talen 1-25.

Kungens kolatjuv i vår idrottssal

Idag bjöd en lokal teatergrupp oss på teaterföreställningen Mysteriet med de försvunna kolorna. Tidigare i veckan hade vi sett en kort presentationsfilm från gruppen. Vi pratade också om vad det innebär att ha ett funktionshinder.

Innan föreställningen påminde eleverna varandra om vad man ska tänka på som publik och slingrade sedan iväg i ett långt led till idrottssalen.

Eleverna skötte sig exemplariskt och fick beröm när de efter 40 min var tillbaka i klassrummet.


De återberättade händelserna i kronologisk ordning (i rätt följd). De hjälptes åt och började med vilka det handlade om (en kungafamilj). Läraren ritade enkla bilder som stöd, på white boarden. Därefter kom de till problemet (en tjuv hade tagit kungens kolor), händelserna fram till lösningen, en lösning (kungen själv gick i sömnen och var tjuven - tillsammans med sina två barn som också var skyldiga) och ett slut.

Syfte:

• Uppleva en teaterföreställning.
• Återge innehållet.
• Se hur en berättelse är uppbyggd med en början, mitten och slut.

Mattekoll

Lilla plus: Summan blir inte större än 10.

Mattekoll en gång i veckan. Vi ser om eleverna förbättrat sin huvudräkning. Eleverna sitter i klassrummet med pärmar uppställda mellan sig. De får olika papper (med olika tal) att svara på, beroende på hur långt de kommit i automatiseringen av addition och subtraktion (ev. multiplikation).

Lilla minus: Differensen blir inte större än 10.

Läraren säger till eleverna när de får vända på papperet och sätta igång. Efter en minut säger läraren till eleverna att byta till en färgpenna. De fortsätter att räkna och skriver med färgpennan. Efter ytterligare en minut, när läraren säger till, byter de tillbaka till blyertspennan o.s.v. tills de räknat i fem minuter.

Stora plus: Summan blir inte större än 20. 

På så vis kan läraren se hur lång tid eleverna behöver för att räkna talen. Är det elva tal med blyerts och sedan tre tal lösta med färgpennan kan man titta på vad det är för tal som skapar problem. Läraren får också en uppfattning om eleverna har automatiserat räkningen, eftersom de då räknat snabbt och hunnit med många tal! Att räkna på fingrarna kräver däremot lång tid.

Stora minus: Differensen blir inte större än 20.

De elever som har automatiserat "stora plus" och "stora minus" får träna multiplikationstabellerna: 1:an, 2:an, 5:an och 10:an på samma sätt.

Syfte:

• Uppmärksamma om eleverna automatiserat sitt räknande
• Individanpassa uppgifterna efter förmåga

Enkät om trygghet

I vårt trygghetsarbete på skolan ingår bl.a. den trygghetsvandring som vi gjorde häromdagen. Då gick vi runt i skolans lokaler och pratade om hur de upplevs. Knuffas det här? Rent och snyggt? Retas någon? 

Varje elev har också fått besvara en enkät, där vi gått igenom en fråga i taget och eleverna ringat in gubbar med olika ansiktsuttyck (originalenkäten gjordes om av en åk 1-lärare för att anpassas till de yngre eleverna.)

Så här kan det se ut!

Vi lärare går igenom resultatet för att se hur varje elev upplever tryggheten i skolan. En sammanställning av resultaten görs också för att länkas samman med övriga skolans resultat.

Syfte:

• Synliggöra elevers upplevelser kring trygghet
• Kunna förändra det som inte är bra

Dilans berättelse - läsförståelse - läsläxan



Kopieringsunderlag från Bumerang, som ger ut läseböckerna Ottos klass.

 Torsdag och läxdag! Eleverna har alltid en läsläxa (ett kapitel i Ottos klass), samt en matteläxa. Ibland är den läxan i en tillhörande läxbok till Eldorado-matteboken som vi använder. Ibland är det ett papper med uppgifter på. Det beror på hur mycket vi har hunnit gå igenom på lektionerna under veckan. Läxorna i läxboken repeterar det vi gjort i matteboken, så det är aldrig någonting nytt som skickas hem.

Eleverna har också fått hem ett papper med tabeller i plus och minus, utifrån kunskapnivå ("det gula papperet"). Där tränar de snabb huvudräkning genom att träna på olika tankemodeller, t.ex. om man vet att tvillingarna 4+4=8, då vet man också att 4+5=9 (en mer än 8). Om talet 2+7 dyker upp, tar man största talet först och lägger på 2. Det var bara ett par exempel på olika strategier!

Tabellträning är jättebra att träna korta stunder, men ofta.

Nu till Ottos bok. Eleverna läser hemma, gärna flera gånger, i läseboken och det är bra om man alltid tar för vana att prata om texten. T.ex:
Vem handlar det om?
Vad händer?
Det visar om eleven har läsförståelse. Det är också bra om man frågar frågor där svaret inte går att läsa sig till i texten. T.ex:
Varför tror du att hon/han gjorde så?
Vad skulle du ha gjort?
Hur tror du att hon/han kände sig när det där hände?

I skolan svarar eleven skriftligt på frågor om texten. Vanligtvis låter vi eleverna diskutera och lära av varandra, men här vill vi (oftast) se hur varje elev klarar sig utan stöd av någon annan. Ser man att de är osäkra eller inte vet svaren, kan det vara olika anledningar till det. Vi får undersöka om eleven:
a) inte gjort läsläxan
b) läst utan att förstå
c) texten är för svår och lång att tar all energi att tyda
d) läst utan "läs-närvaro" (det kan man göra trots att man läser fort och med flyt)

Syfte:

• Uppmärksamma om eleverna har läsförståelse.
• Vänja eleverna vid att alltid reflektera över texterna.

Tangram

Ett ritat motiv på ett papper.
I plastfickan ligger också plastbitar i olika former.

Tangram är ett kinesiskt pussel som består av 7 bitar.

Eleverna provar sig fram genom att vrida, vända och lägga dit plastbitarna ovanpå mallen.

 Det är till stor hjälp för att träna perception och att "se" lösningar.

Om man gör rätt (kan se lättare ut än vad det faktiskt är!), så har alla bitarna en given plats!

Det är en god grund för att senare lösa geometriuppgifter.

NTA uppdrag 5

Tre fasta ämnen som ska blandas med vätska:

Grus, toalettpapper och salt. 

Vi tittade på alla ämnens egenskaper och sedan  blandade vi dem med vatten.

I bägaren med grus och vatten hände det inte så mycket. Gruset såg ganska lika ut som det gjorde innan vi hällde i det i vattnet.

I bägaren med toalettpapper och vatten blev vattnet grumligt och slemmigt.

I bägaren som saltet hälldes i såg det bara ut som vanligt vatten.

Var tog saltet vägen?

Vi "suger lite på den karamellen" för i nästa uppdrag ska vi separera alla ämnena från vattnet.

En spontan kommentar: "Hur ska det gå till?"

Syfte:

• Att lära sig egenskaper om fasta ämnen
• Hur fasta ämnen förändras i vatten
• Att samarbeta