Ny webbadress till bloggen!

Bloggen byter nu webbadress. Klicka på länken nedan för att komma dit!
http://idagiskolan.se/

Vi tog beslutet att flytta bloggen till en annan webbadress efter mycket tekniskt trassel under en längre tid.

Bloggens utseende är till viss del förändrad, men snart får vi förhoppningsvis till layouten. Vi har inte riktigt lärt oss att hantera den nya bloggens skrivverktyg än, men jobbar vidare på det och hoppas att det blir bra till slut.

Kom ihåg v. 41

Tekniken krånglar och veckans "Kom ihåg" kan inte göras i högermarginalen där det vanligtvis står. Håll till godo här, så länge!

Läs ofta, gärna en stund varje dag!

7 må

Röda tråden åter till skolan.

8 ti

Idrott inne (ombyte och handduk).

9 on

10 to

Idrott inne (ombyte och handduk).

Biblioteksböcker.

11 fr

Rita en bild till den bok som du läser hemma (se papper).

Elever med Ottos äventyr gör läsförståelseuppgifter istället.

Läxa 5, Eldorado läxbok.

Elever som är Nyhetsankare denna vecka berättar om en nyhet (se papper).

Lapp åter (fritids, höstlovet).

Personliga hus, trots samma form

Lika form och lika fina, men så olika varandra ändå.

Idag fortsatte vi med husen. Många elever hann rita klart detaljerna med blyerts, fylla i konturerna med tuschpenna och färglägga med färgpennor. De blir så fina och personliga!

Snart är det dags att sätta upp allas hus och skapa en passande engelsk text till dem.

Helgläxa?

Påminnelselapp om skolarbeten som följer med hem.

I Röda tråden skriver vi varje fredag en veckoplanering inför nästa vecka. Om denna planering, av olika anledningar, sedan inte blir gjord under kommande vecka får eleverna ta hem och göra klart över helgen. Nu har vi gjort i ordning lappar där man kan skriva upp läxorna, så att det blir tydligt vad som ska göras.

I övrigt har eleverna de vanliga läxorna, en i svenska och en i matte, som är från fredag till fredag.

Eleverna jobbar i olika takt och vi vill inte straffa de som behöver mycket tid för att slutföra uppgifterna. Vi ger därför eleverna tillfälle att göra klart påbörjade arbeten under veckan. Kraven på vad som ska vara färdigt är också rimligt satta.
Syfte:

• Ta ansvar över sitt skolarbete. 

Sätt ditt namn på rött, gult eller grönt

Dagens "tänka till" gällde om man frågat någon om den vill leka. Under påståendet sitter ett rött, gult och grönt papper. Eleverna sätter sitt namn på rött om de inte gjort det och på grönt om de har frågat någon. Kanske någon behöver flytta sitt namn från rött till grönt under dagens gång?

Lilla Aktuellt Skola och tycka till genom att gå

Lilla Aktuellt Skola fick starta skoldagen idag. Eleverna fick höra om de senaste nyheterna i Sverige och världen under 15 min. Efteråt gjorde vi en enkel "tycka till-övning". Eleverna fick stå på en lång rad i klassrummet. Det var ganska trångt, eftersom vi hade båda klasserna samlade. Sedan fick eleverna ta ställning till ett påstående, utifrån nyheterna.
"Jag skulle vilja slippa läxor och ha längre skoldagar istället."
 De elever som tyckte "Ja" gick ett par steg åt ena hållet och de som tyckte "Nej" tog ett par steg åt andra hållet. Sedan kollade vi med ett par elever vad de hade för motivering.
"Du vill ha läxor, förklara varför!". 
"Jag gillar läxor och jag tycker att det är lättare att göra dem när jag är själv och de tär tyst."

"Du vill inte ha läxor, berätta mer."
"Jag vill göra annat hemma på kvällen, men bara om man slipper gå jättelänge i skolan."

Fler påståenden att ta ställning till idag:
"Jag skulle vilja bo utomlands när jag blir gammal."
"Jag skulle vilja att Sverige arrangerar vinter-OS för 10 miljarder kr."

Syfte:

• Lära om världen.
• Ta ställning. Här "tvingas" alla att tycka till, visserligen inte med ord, men med kroppen genom att förflytta sig.  

"Mäster"

För att kunna spela och sjunga själv och tillsammans med andra krävs det koncentration, takt och timing. En lek som passar då är Mäster.
Alla elever sitter i en ring och alla ska klappa en klapp på låren, en handklapp och sedan "slänga" tummarna bakåt vid öronen. Alla klappar samtidigt. Förslagsvis så börjar läraren och bestämmer hur fort det ska klappas.
När alla fått in takten så säger den som bestämmer takten sitt namn när alla slår sig på låren, till när alla gör handklapp och ett namn på någon i ringen när alla "slänger" tummarna bakåt vid öronen. Den som hör sitt namn ska då ska direkt haka på och säga sitt namn, till och ett annat namn.
Ex. Anna till Olle, Olle till Kalle, Kalle till Mia.

Det här är bara en träning än så länge till den riktiga Mäster-leken. För när alla kan hålla takten någorlunda och kan prata samtidigt är det dags att börja leken.
Alla sitter i ringen, men nu får varje stol ett nr och en stol heter Mäster.. Stolarna heter rån ett till så många som är med i ringen. Ex Är vi 24 i klassen, då är en stol mäster och de andra stolarna heter 1, 2, 3 osv till 23.
Mäster börjar att klappa takten och alla andra följer med. Sedan säger Mäster sitt namn , till och en siffra. Den som sitter på siffrans stol ska svara direkt med siffran, till och en annan siffra. 
Ex. Mäster till 7, 7 till 14, 14 till 1, 1 till Mäster, Mäster till 20 osv
Är det någon som tvekar med takt eller inte vet vad den ska säga får den sätta sig på stol 23 och de som sitter framför får då flytta ett steg. I och med flyttningen byter de också nr.
Ex. Sitter nr 10 och "sover", och inte hänger med riktigt när turen kommer till denne, får den som sitter på 10 flytta till stol 23. Då innebär det att alla som sitter på stolarna efter 10 flyttar fram ett steg. De som sitter på stolarna 1 - 9 sitter kvar och då även Mäster.
Leken går ut på att försöka få bort Mäster från sin stol så alla får flytta ett steg.

Syfte: klappa i takt
         träna timing
         träna koncentration
         minnesträning
         alla får vara med, ingen åker ut
        

Problemlösning-uträkning-enhet

Något som vi tar upp varje gång vi arbetar med problemlösning är att eleverna alltid måste ha en uträkning på mattespråket, hur de tänker när de räknar, och att de alltid måste ha en enhet i svaret. Det räcker inte med att  bara skriva ett tal som svar. Rita får de göra om de vill och när de tycker att det underlättar uträkningen. Svaret ska också kollas om det är rimligt eller inte.

Ex. Kalle och Lotta är tillsammans 10 år.
      Kalle är 6 år. Hur gammal är då Lotta?
Uträkning:
      10-6=4
 Svar: 4 år

Ex. Petter köper tre askar med pennor.
      Det är tio pennor i varje ask. Hur många pennor köpte Petter?

Rita först tre askar.   O   O   O   Skriv 10 i varje ask   10   10   10

Uträkning:
      10+10+10= 30   eller   3x10=30
Svar: 30 pennor

 Syfte: läsa och förstå
          rita
          sätta uttryck till text (uträkning)
          skriva med enheter (svar)
          titta på rimligheten i svaret

Ritblock som ett hus

Billigt ritblock (120 ark, ca 20 cm höjd)  från TGR (inköpt i Sollentuna, i en av deras butiker).

Vi hittade ett roligt ritblock med formen av ett hus. Efter en kort inledning om hur fönster och dörrar kan skifta i form och färg, fick eleverna börja rita. På framsidan av blocket (se bild ovan) är ett förslag på hur man kan göra. Eleverna kan inspireras av den eller av sitt eget hem, andra hus de sett eller göra som de vill.

De får först rita löst med blyertspennan (bladen är ganska tunna, så det kan vara svårt att sudda om man har tryckt i hårt med pennan). Sedan fyller de i konturerna med tuschpenna och därefter fyller i med färgpennor.

Vi kommer att fortsätta att jobba med huset i engelskan, då vi kan använda det som ett material när eleverna ska träna på att benämna färger och föremål i skrift.

Just nu, kom också idén att man kunde ta ett till papper och rita vad som finns på insidan. Det skulle man kunna sätta fast bakom papperet med utsidan och eventuellt klippa i dörren så att det går att kika in... Kanske kan vi träna på att rita perspektiv och få ett djup i det rummet?

Syfte:

• Använda sitt eget ritade hus till att träna på att skriva engelska.

Nutidsfrågor

Nu behöver vi inte lägga tid på att tillverka frågesporter - skolan har betalat för att andra ska göra det.

Skolan prenumererar på frågesporter om bl.a. nyheter, sport, nöje från www.nutid.nu. Lösenord skickas till en ansvarig på skolan och används för att kunna ta del av de olika frågesporterna (11 olika dokument). De om nyheter i världen finns i olika svårighetsgrader. Vi valde frågesporten "Veckans 7 dagar", som till stor del grundar sig på den Lilla Aktuellt-sändning som vi såg förra veckan.

Vi läste alla frågor högt tillsammans, allihopa samtidigt i samma takt. Eleverna följer efter med fingret och får träna läsning, betoningar och att vila (vid punkt) på rätt ställen.

Eleverna tisslar och tasslar med en kompis efter varje fråga för att komma överens om det rätta svaret. Det är jätttekul att höra deras diskussioner och resonemang!

När vi går igenom svaren är det helt ok att sudda svaret om det var fel och ringa in det rätta. Det är inte fusk, eftersom man nu har hört det rätta svaret och kan det!

Syfte:

• Läsa högt (träna att göra sin röst hörd, även om det här är tillsammans med andra)
• Träna på att läsa i takt med andra, att vara samspelta.
• Läsa och förstå; innehåll och ord.
• Ta del av det som händer i samhället.
• Repetera förra veckans nyheter som vi såg på Lilla Aktuellt Skola.
• Minnesträning.
• Samarbeta och diskutera med bänkkompisen.

Den gyllene regeln

Den gyllene regeln. Den enda regeln som behövs?
Vi sätter upp regeln med "guldram" i klassrummet och elevernas åsikter på varsin sida.

Vi läser lite ur boken Vem är du?, men pratar mest om Den gyllene regeln och vad den innebär: Gör inte mot andra det som du själv inte skulle vilja bli utsatt för. Det du vill att andra ska göra mot dig, det ska du göra mot andra. Eleverna pratade först i par och sedan delade de med sig till alla de andra. Läraren skrev på datorn och texten kunde samtidigt läsas på filmduken.

Vi passar på att visa på datorn hur man skriver med kursiverad stil och med citattecken.

Elevernas egna ord om vad de inte gillar...

... och vad de gillar.

Syfte:

• Uppmärksamma hur vi är mot varandra.
• Prata om regler och varför de behövs.
• Uttrycka oss och dela med oss i hur vi känner.

Dansstopp

När vi suttit stilla länge är det dags för dansstopp. Läraren startar musiken (eleverna önskade Ylvis), denna gång från Youtube med video på filmduken, och eleverna rör sig/dansar. När läraren stoppar ska eleverna stå alldeles stilla. (Ingen åker, även om de råkar röra sig).

Klicka här på länken för att höra och se Dagens danssstoppsång (eller se Ylvis sång "The fox" ovan).

Efteråt pratade vi om vad låten handlade om, om de uppfattade några engelska ord som de redan kunde, om låtens popularitet och spekulerade i anledningen över dess popularitet. Eleverna berättade varför de gillade den.

Syfte:

• Elevinflytande (ta tillvara på elevernas önskemål och intressen).
• Röra på kroppen (och våga göra det inför/tillsammans med andra).
• Fokusera (uppmärksamma när musiken tystnar, inte stöta ihop med andra, kunna stå stilla...)

NTA - uppdrag 5

Vad har hänt med jordproven?
Eleverna får titta på de omskakade jordproverna från förra uppdraget och jämföra med sina bilder hur de ser ut nu.

Vad kan man dra för slutsats av detta?

Vad händer om vi skakar de igen?

Vi tar även en titt hur det ser ut under skolan, i det verkliga livet. Ser man skikten i verkligheten som de blev i provrören?

Överst humus, sedan lera, underst sand.

Även idag tar vi hand om våra husdjur och ger dem mat och vatten. Vi målar av komposten hur den ser ut nu.


Syfte: visa på likheter med experiment och verklighet
         förutsägelse
         samarbete
         dra slutsatser
        

Elevledda ramsor och Peppa Pig's tree house

Ramsor med rörelser.

Några elever visade upp och lärde de andra eleverna engelska ramsor med rörelser till. En av eleverna hade lärt sig dem av några barn under en vistelse i Zambia.

Syfte:

• Träna på att ge andra instruktioner.
• Kunna följa muntliga instruktioner.
• Lära sig engelska ramsor.
• Samspela med andra.

Efteråt tittade vi på en fem minuters animerad film om Peppa Pig and the tree house (se ovan eller klicka här på länken 39 The Tree House). Vi ska jobba vidare med just hus i engelskan, så detta blev en liten introduktion. När vi tittat en gång på filmen pratade vi lite om handlingen. Sedan körde vi filmen en gång till och stoppade efter varje mening och översatte den.

Syfte:

• Förstå enkla ord och meningar när någon pratar lugnt och tydligt om saker som man känner igen.

Småböcker på annat sätt

Småböcker med tillhörande avkryssningsschema i pärmen.

När eleverna gick i åk 1-2 läste de ofta småböcker. Det är, precis som namnet berättar, små böcker, men för den skull inte nödvändigtvis lättare att läsa (bara för att boken är tunn). Alla tränar på olika nivåer och går vidare när de läst klart boken strukit över alla boktitlar på papperet. Om eleverna tycker att nivån är lagom, kan de fortsätta med ett till papper (med varierande antal böcker) på samma nivå.

I samspråk med läraren går de vidare till nästa nivå.

Tidigare läste eleven först tyst för sig själv, sedan för en kompis och till sist för läraren. Det var jättebra, men med bara en lärare i klassrummet och 25 elever upplevde vi att väntetiden för uppläsning blev för lång. Dyrbar tid gick till spillo. Nu, i åk 3, läser eleven boken tyst och svarar sedan på frågorna längst bak i boken. Det är läsförståelseuppgifter som de kan tänka igenom, de behöver inte skriva ner dem.

Det händer att elever väljer för svåra biblioteksböcker till morgonläsningen (15 min varje dag), trots uppmaningar. Det visar sig ganska snabbt i form av tappat fokus, prat med bänkkompisen, svårt att sitta stilla på stolen eller felriktad uppmärksamhet. Dessa elever kan med fördel läsa småböcker, eftersom de är på en perfekt passande nivå och med utvecklingsmöjligheter.

Andra elever kan tycka att det är svårt att hitta passande böcker i biblioteket. De som läser ofta och mycket upplever ibland att de "har läst allt". Eller så har man inte fastnat för någon särskild typ av böcker och vet inte vad man ska låna, trots boktips av kompisar.

En annan anledning att välja småböckerna är att de är otroligt trevliga och bra. Texter, illustrationer och innehåll är varierande och omväxlande.

Syfte:

• Stimulera läsglädjen.
• Läsa på sin nivå och utveckla läsningen.
• Läsa och förstå innehållet med hjälp av frågorna längst bak i boken.

Ng-ljud och utvärdering med trafiksignal

Eleverna sätter sin namnlapp på röd (dåligt, svårt), gul (mittemellan) eller grön (lätt).

Idag arbetade vi med kapitel 3 i Veckans ord 3, vilket innebar en repetition av ng-ljudet, samt påfyllning med nytt. Vi konstaterade att ng-ljudet lät lika i alla orden, men stavas på olika sätt:
ng som i sjunga, pingvin och räkning.
n som i bänk, anka och blänker.
g som i regndroppar, barnvagn och trafiksignal.

Som av en händelse valde vi just att införa ett nytt utvärderingssystem denna lektion, på tal om trafiksignal. En slump, men lyckat. Tre A4-ark i rött, gult och grönt på väggen - där alla färger står för något visst. Eleverna satte sin namnlapp på rött om det var svårt, gult om det var "lite både och" och grönt om det var lätt.

Denna första gång blev det en ganska lätt, helt oladdad fråga, men tanken är att eleverna ska träna på att tycka till och uttrycka sina åsikter i annat också. Här måste alla ta ställning till skillnad från handuppräckning då alla inte kommer till tals. När eleverna besvarat frågan "Hur gick det att jobba med ng-ljudet?" checkade vi av med en elev på varje färg, så att de fick uttrycka sig mer detaljerat.
"Hur kom det sig att du satte ditt namn på gul?"
"Det var ganska svårt att hitta rätt ord i korsordet, men det andra var ganska lätt."
"Vad var det som var så bra, eftersom du satte din namnlapp på grönt?"
"Jag tyckte att korsordet var så roligt och det andra var lätt. Jag kunde stava många redan."

Syfte:

• Träna stavningsregler.
• Prata om ordspråks betydelse (och ofta gamla ord).
• Uttrycka sig.
• Reflektera över sin insats på lektionen.

Uppställning, addition utan och med minnessiffra

Våra matematikböcker "Eldorado" har vi valt för att det är mycket arbete med taluppfattning, så att eleverna säkert ska kunna hantera tal och därmed ha möjlighet att använda effektiva huvudräkningsstrategier.

Men de säger också att huvudräkningen inte får gå till överdrift. Vi vill att eleverna ska utveckla förmågan att välja rätt räknemetod i olika situationer - huvudräkning, överslagsräkning, algoritm (uppställningar) eller miniräknare.

Nu har eleverna förkunskaper för att förstå och använda additionsalgoritm, så att det inte bara blir ett flyttande med siffror hit och dit. För att kunna förstå den abstrakta procedur som en algoritm innebär ska vi börja med konkret material. Vi börjar med att visa på tal som inte behöver någon växling för att sedan ta upp algoritm med minnessiffra.
     
Uppställning med tre tal, utan minnessiffra, både konkret på golvet och abstrakt på tavlan.                           

Uppställning med tre tal, med minnessiffra, både konkret på golvet och abstrakt på tavlan.

Överskrift, underskrift och siffror på rätt sätt

Idag tog vi särskilt upp överskrift och underskrift. I en överskrift, t.ex. en kapitelrubrik i en bok, så behöver man inte ha punkt efteråt. Samtidigt är det också ok att sätta ett skiljetecken efteråt. Vi tittade i en elevs skönlitterära bok och där var det ett utropstecken efter varje kapitelrubrik.

Likaså gäller vid underskrift. När man svarar på ett mail eller brev kan man skriva "Hälsningar Anna" utan att sätta punkt efteråt.

Sedan är det det här med siffror. Skriver man i dagboken att "Min lillasyster är 4 år." ska fyran vara lika hög som en versal (stor bokstav).

Efter genomgången satte eleverna igång att jobba med dagboken. När en kompis rättat texten tittade läraren igenom den och eleverna fick ytterligare respons på om de behövde göra några ändringar. Därefter ritade de bilden till texten.

Vi visar upp trafikbilderna

Utanför matsalen är trafikbilderna uppsatta så att fler kan ta del av elevernas skolarbete.

Eleverna ser till att bild och text stämmer överens. Bilden förstärker texten och texten förstärker bilden.

Syfte:

• Andra elever på skolan tar del av bilder och text. (Uppgiften göms inte undan i en byrålåda, utan sätts upp för beskådan. Viktigt och på riktigt.)

Additionsspelet

Additionsspelet går ut att addera tre tal som man hamnar på när man slår en tärning. Börja på START. Turas om att slå tärningen och flytta så många steg som tärningen visar. De tal som du hamnar på ska du skriva upp, och du får så många poäng som talet visar. Du får välja riktning på dina steg själv. Efter tre slag med tärningen räknar var och en ihop sina poäng med talsortering, och den som har högst poäng vinner. Spela sedan en gång till och byt regler så att den som har lägst poäng vinner.

Syfte: tänka logiskt, vilken väg ska jag ta för att få det högsta/minsta talet
         addera med talsortering
         samarbeta

Dagens tal

Varje matematiklektion ska nu inledas med Dagens tal. Läraren skriver upp några tal på tavlan som eleverna ska räkna i ett räknehäfte direkt när lektionen börjar. Ibland får de räkna och fundera själva, ibland två och två och ibland alla tillsammans. Vitsen med att göra några gemensamma tal varje dag är att de ska hitta sina strategier för att lösa olika tal och att räkna lite och ofta gör att de kommer ihåg lättare.
Idag såg talen ut så här:   3+5
                                     13+5
                                  * 43+5
                                       9-6
                                     19-6
                                   *49-26
                                     2 x 3
                                    *5 x 2
                                     6 / 2
                                   *10 / 5
De skriver upp dessa tal i sin bok och sedan får de några minuter till att lösa dessa. De tal med stjärnor löser man om man hinner. Har man inte hunnit lösa alla talen när läraren avbryter är man med ändå och lyssnar till sina kamrater när de förklarar.
Den här dagen skulle de lösa talen på egen hand.Men det kommer att varieras med klurisar som ska lösas tillsammans med någon.

Syfte: räkna lite och ofta
         kunna förklara hur man tänker
         dra slutsatser
         generalisera tal
         lyssna till varandra
        

Återberätta och tycka till om dyr hummer

Tidigare, i åk 2, tittade vi på Lilla Aktuellt Skola och sedan svarade eleverna skriftligt på en frågesport med tre alternativa svar.

I fredags gjorde vi på ett annat sätt. Efter vi tittat på programmet fick eleverna återberätta de olika nyheterna, varannan gång med sin bänkkamrat. För att det skulle bli lite lättare, skrev vi upp stödord för de nyheter som togs upp i programmet, t.ex. klimat, romer, terrorister, kärnvapen, hummer. När den ena berättade var den andre tyst, för att inte avbryta. Så här långt gjorde vi även förra gången, men tillägget var nu att tycka till om nyheterna."28 000 kr för en hummer! Det var jättedyrt! Den där farbrorn borde ha köpt något bättre!"

Syfte:

• Lyssna på enkel information från olika medier och prata om saker som händer i samhället.
• Kommentera och säga vad man tycker.

Hjärnhjympa

" Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem." Lgr 11

En av skolans viktigaste uppgifter är att lära eleverna olika sätt att tänka och lära. För den som vill träna upp sin hjärna finns det många typer av Hjärnhjympa. Detta är en sådan. Boken som problemen är tagna ur heter "Hjärnhjympa" från Beta Pedagog Se här!.

Här får eleverna läsa, tolka och fundera kreativt. Samtala med varandra och pröva sig fram till olika lösningar.

Egna sånger

Idag på musiken sjöng vi några sånger och en av dem var "Jag gillar hösten"-melodin, men med vår egna text:
Vi går i trean
vi går i trean nu
läsa räkna slöjda
idrott och mycket mer
tänk vad mycket kul vi ska göra varje dag.
Bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi, bomdidiadi

Efter vi sjungit den så fick eleverna till uppgift att sätta en ny text till samma melodi. Texterna skulle handla om hund eller katt, eller både och, för att våra rum som vi går i heter så. Ena gruppen sitter i hundrummet och den andra gruppen sitter i kattrummet.

Eleverna delades upp i grupper, med fyra i varje grupp, och skulle då fundera tillsammans. Det blev många härliga sånger och en av dem ser ni ovan.

Syfte:

• Lyssna om texten passar med melodin
• Samarbete 
• Våga säga vad man tycker

NTA uppdrag 4

I uppdrag 4 tittade vi på ännu ett sätt att skilja lera, sand och humus åt. Vi undersökte hur de olika jordarterna sjunker och skiktar sig i vatten.
Vi tog lite av varje jordsort och hällde dem i provrör. I ett provrör hällde vi i alla jordsorterna.Sedan fyllde vi på vatten och skakade dessa kraftigt. Vad hände?

Syfte:

• Förutsägelse
• Samarbete
• Egenskaper hos olika jordsorter

Vi sparade provrören till nästa veckas uppdrag.

Trafik - alltid aktuellt

Prata trafik är alltid aktuellt. Just nu är hela skolan med i en tävling som handlar om att ta sig till och från skolan så miljövänligt som möjligt. Det handlar förstås lika mycket om säkerhet och hälsa.

Eleverna har skrivit på dator och berättat om sin skolväg, om det är något trafikfarligt med den. De kunde också välja att skriva om något som de varit med om i trafiken.

Elever som behöver använder sig av programmet CD-ord när de skriver, eftersom de hör bokstavsljud/ord/meningar läsas upp då. Andra elever får själva fundera på varför ord blir understrukna med rött eller grönt (sker automatiskt då ordet inte är korrekt stavat). Två elever samsas om en dator, så de brukar hjälpas åt.

Innan eleverna skriver ut måste de alltid låta läraren kolla igenom texten. Ev. stavfel rättas till då.

Idag fick eleverna dessutom träna på hur de ska göra för att skriva i ett liggande dokument (passar bra när man ska rita på papperet också): Sidlayout - Orientering - Liggande.

Om man klickar på förstoringsglaset kan man se hela dokumentet.

Eleverna ritar en passande bild till texten. Frågan kom upp om de fick använda tuschpennor. Vi kom överens om att vi kunde använda tuschpennorna till att fylla i konturerna, men sedan använda färgpennorna. Kul med en ny teknik, även om den inte var så avancerad!

Syfte:

• Uppmärksamma faror i trafiken, på skolvägen.
• Ritteknik: Förstärka konturer med tusch, fyllning med färgpennor.
• Uttrycka sig i text och bild.
• Träna stavning på vanligt förekommande ord.

Månadsbrev oktober

Utvecklingssamtalen är avklarade och nu börjar vi jobba med elevernas individuella mål (se s. 8-9 i Röda tråden) på ”måltimmen” en gång/vecka. Det kan hända att vi lärare, tillsammans med eleven, lägger till fler mål efter behov/önskan. Om förälder inte skrivit upp sig på listan för utvecklingssamtal har vi lärare ändå haft ett samtal med eleven. Alla elever har på så vis fått individuella mål att sträva mot.

Ni som inte behövt sjukanmäla ert barn än på Skola24, får gärna kolla att ni finns registrerade där. Säg till annars, så skickar vi hem en ny blankett. Ni måste sjukanmäla barnet före kl. 8.00 VARJE dag som det är hemma. Telefontjänsten, att ringa in sjukanmälan på ett särskilt telefonnummer, är inte tillgänglig än.

Om elever kommer sent till lektioner registreras det i Skola24 och ni kan se det där.

Vecka 44 är det höstlov och ingen undervisning. Fritidspersonalen önskar veta vilka som ska vara på fritids. Lapp skickas hem (håll utkik längst bak i Röda trådens plastflik) och ska vara påskriven och åter fredag 11 oktober.

Ni, föräldrar och barn, sköter läxorna jättebra! De är väl utförda och åter på angiven läxdag (fredagar). Eleverna behöver inte ta med den bok de läser hemma, det räcker med skrivläxan som hör till. I skolan läser eleverna varje dag, men det kan vara svårt att hinna med att lyssna på varje enskild elev. Vi önskar därför hjälp av er föräldrar med att lyssna lite extra när de läser hemma. Har barnet svårt att få läsro kan det bero på att de valt en för svår bok. Prata gärna om handlingen! Flera tycker att det är lättare att ha Ottos äventyr, där man läser ett kapitel i veckan i samma bok. Hör av er, i så fall. 

Ta med inneskor, om ni inte redan gjort det (t.ex. sommarsandaler, foppaskor). Det behövs framför allt på slöjden och i matsalen.

Idrotten är inomhus. Ta med ombyte och handduk. Om eleven inte kan vara med på idrottslektionen måste det intygas med en lapp hemifrån.

 

Läsläxa: Läs ofta, gärna en stund varje dag. Varje vecka får eleverna en skrivuppgift som hör till.       

       

1 tis v.40        Idrott inne.

2 ons             

3 tor               Idrott inne. Biblioteksböcker.

4 fre               Läsläxa och Mattepapper.

------------------------------------------------

7 mån v.41     Röda tråden åter till skolan. 

8 tis                Idrott inne.

9 ons

10 tor             Idrott inne. Biblioteksböcker.

11 fre             Läsläxa och Matteläxa 5.

                      Lapp åter (fritids, höstlovet).

------------------------------------------------

14 mån v.42   Röda tråden åter till skolan.                                     

14 tis              Idrott inne.

16 ons           

17 tor             Idrott inne. Biblioteksböcker.                    

18 fre             Läsläxa och Matteläxa 6.

------------------------------------------------

21 mån v.43   Röda tråden åter till skolan.

22 tis              Idrott inne.

23 ons            Studiebesök Länsmuseet (fm).

24 tor             Idrott inne. Biblioteksböcker.

25 fre             Läsläxa och Matteläxa 7.

------------------------------------------------

28 mån v.44   Höstlov.

29 tis              Fritids har öppet för dem som

30 ons            tidigare anmält behov av

31 tor             barnomsorg.

Kära dagbok

Eleverna skriver dagbok varje måndag.

Eleverna skriver i sina dagböcker, men börjar förstås med att rätta förra veckans text.

Nu har eleverna blivit varma i kläderna och det går lättare att skriva, så idag hann de få dagens text rättad under lektionstid. Läraren uppmärksammar om det är något särskilt som eleverna behöver en påminnelse om.

Idag inledde vi lektionen med att prata om att det finns undantag när det gäller att skriva stor bokstav på namn. Måndag är ett namn på en veckodag, men stavas med liten bokstav (undantag om den står i början av en mening, då är det alltid stor bokstav). September är ett namn på en månad, men stavas med liten bokstav i början (undantag om det står i början av en mening, då är det alltid stor bokstav).

Vi tog också upp lite kring bindestreck idag.

Ordning när de skrev idag:
1. Rätta texten (Läraren stryker under med ett svagt blyertsstreck där det behöver ändras. Eleven räknar ut vad det kan vara och ändrar. Ev. tar hjälp av klasskompis/lärare.).
2. Eleven skriver en ny text.
3. Eleven låter en klasskompis rätta.
4. Eleven ritar en passande bild till.
5. Läraren rättar texten.

Syfte:

• Uppmärksamma stavningsregler.
• Träna handstil.
• Återberätta.
• Få respons av en klasskompis och kunna ändra texten.
• Få respons av läraren och kunna ändra texten.
• Lära sig av de specifika fel man gör, genom att kompis/lärare uppmärksammar dessa.

Några elever väljer att sitta vid det runda bordet framme vid White boarden.
Där sitter också läraren, som kan ge stöttning om det behövs.

Nyhetsrapportering

En handfull elever i varje 3:a har nyhetsrapportering en gång i veckan.
De skriver ner stödord för att lättare kunna berätta om nyheten.

Idag handlade nyheterna bl.a. om Ronaldos jättelön, gåvan från Ockelbo till kronprinsessparet och att Sodexho fortsätter sitt mat- och städavtal med skolorna. Vi fick många bra diskussioner kring låga och höga löner, avståndet till Ockelbo och vad ett avtal är.

Vi sitter på stolar i klassrummet i en stor rund ring
och lyssnar/ställer frågor till den som berättar om nyheten.

Nyheter om guldmynt

Gamla guldmynt har hittats i Jerusalem.

I klassrummet finns fem olika ansvarsgrupper som byts ut varje vecka. Nyhetsankarna har blivit ett populärt ansvarsområde. De bevakar nyheter under veckan. Eleverna letar nyheter hemma på iPads, dagstidningar, radion och andra medier. Läxan lämnas in på fredagen, som de andra läxorna.

Vi samlas på stolar i en ring i klassrummet och eleverna återberättar sin nyhet med hjälp av de stödord de skrivit ner. Den här veckan fick vi bl.a. höra om 1400 år gamla guldmynt som hittats. Vi kommer in på många intressanta diskussioner där eleverna refererar till egna erfarenheter, men också där vi måste bygga ut nyheten genom att förklara, t.ex. ett lands nuläge, styre, förutsättningar, historia eller kultur.

Idag började vi dessutom med att titta på gårdagens Lilla Aktuellt Skola. Förra läsåret gjorde vi lärare alltid en tillhörande frågesport om nyheterna, men denna gång blev det något annat. Efter programmet fick eleverna återberätta nyheterna för sin bänkkamrat. Kamraten skulle då sitta knäpptyst och låta den andra prata i lugn och ro. Träning på att inte avbryta och fylla i åt andra!
Klicka här för att titta på Lilla Aktuellt Skola!

Syfte:

• Träna på muntligt återberättande.
• Vidga vyerna och släppa in världen!
• Skapa förståelse för olika förutsättningar som finns hos olika människor/länder.